söndag 12 december 2010

Glöggrace 2010

Glöggkväll lagom till Lucia har blivit en tradition hemma hos oss. Förra året blev 7 sorter provade vilket framkallade en viss glöggtrötthet bland deltagarna. I år bantades det därför ner till 5. All glögg provades både uppvärmt och kallt.

Blossa 10 Saffran

Tydlig doft av saffran, kall lussebullsdeg samt de vanliga inslagen av glöggkryddor. Smaken är aningen sur men dock fortfarande tydlig saffranskänsla. Rekommenderas att dricka kall. (82)



Blossa Trestjärnig Glögg spetsad med Cognac

Bland de bättre glöggen som provades. 21% alkohol är väl integrerat och märks inte speciellt mycket. Desto kallare glöggen blir desto mer försvinnner alkoholen. Bra både kall och varm. (90)




Dufvenkrooks Original


Mycket kardemumma och kanel. Aningen för spritig känsla. Jämnt skägg mellan denna och Cognac som kvällens glögg. (90)



Dufvenkrooks Hjortron Alkoholfri

Sötsliskig hjortronsörja. Fullständigt värdelös. (70)



Herrgårds Starkvinsglögg Lakrits

Som en blandning mellan en dålig varm jägershot och cocilana etifyn. Direkt otrevlig och ett stort frågetecken angående SBs kvalitetskontroll. Enda + är att det faktiskt smakar lakrits. (60)


fredag 3 december 2010

2008 Langhe Rosso Il Cascinone Castellero

Återigen provas det novembernyheter. Den här gången är vi i Piemonte och närmare bestämt i Langhe.

2008 Langhe Rosso Il Cascinone Castellero
Systembolaget: 94896
Ursprung: Langhe, Italien
Länk producent: Araldica Vini Piemontesi
Pris: 119:-
Doft: Fruktig doft med russin och plommon samt choklad och kaffe.
Smak: Relativt stram, mycket frukt, viss fatkänsla och choklad.
Helhetsintryck: Inget kraftpaket men fullt tillräckligt för att ge något mer än bara blask. Fungerade bättre till mat än utan samt blev mer öppet och mer balanserat efter några timmar i öppen flaska.


måndag 22 november 2010

2005 Château Peyros Madiran Vieilles Vignes

Nedslag i Systembolagets novembersläpp för vinterinspirerade viner blev det idag.

2005 Château Peyros Madiran Vieilles Vignes
Systembolaget: 90079
Ursprung: Madiran, sydvästra Frankrike.
Pris: 120:-
Färg: Mörkt röd.
Doft: Bordeaux-typisk lukt med mycket frukt, blyerts, fat, läder och choklad.
Smak: Stramt, tanninrik, mycket frukt och mörka bär. Blyerts, mörk choklad och russin är framträdande. Medellång eftersmak, lite korthuggen.
Helhetsintryck: Bordeauxinspirerad Madiran som förmodligen lugnar ner sig med ett par år i källaren. God som helhet men inget som köps igen. Som en enkel Bordeaux-ersättare fungerar det alldeles utmärkt om man vill slippa betala överpriser.


tisdag 16 november 2010

Munskänkarna provar Châteauneuf-du-Pape 2007


"Most bang for the bucks" är slogan för kvällens temaprovning hos Munskänkarna Stockholm.
Vinerna som ställs upp är de viner som ingick i Munskänkarnas vinpaket 2010. Provningsledare Ulf Svahn.

Synonymt för årgång 07 när det kommer till Ch9 är frukt. Frukten dominerar kraftigt i alla 6 glas ikväll även om den framträder på lite olika sätt.













Frågeställningen "Vilken typ av vin är du ute efter när du ska dricka Ch9?" väcktes under provningen. Svaret för mig är enkelt. Jag är inte ute efter något annat än att hitta det godaste vinet och det som ger mig mest för stunden. Om det är typiskt för Ch9 rent generellt, typiskt för en specifik årgång eller druvsammansättning spelar ingen roll.

Vad är godast just här och just nu?


Svaret på den frågan ikväll är 2007 Domaine Bois de Boursan. En högst atypisk Ch9 baserat på de 6-7 övriga Ch9 jag druckit. Vinet är lagrat 18 månader på ölfat från Alsace och ger förutom en tydlig släng av öl även en hel del intryck av stall, unken källare, höst och urin. Dunkel doft och dunkel smak med mycket frukt. Må så vara att den inte faller in i facket typisk och klassisk Ch9, men gott var det!

Kvällens besvikelse var Domaine la Barroche Cuvée Terroir. Tanig och intetsägande doft samt smak. Efter en stunds luftande är det en kraftig lakritsdoft som träder fram. Försvann dock lika snabbt som det dök upp. Ungefär som med allt annat med här vinet.

Kvällens tankeställare: Är det värt att lägga 250 - 350 kr för en flaska vin som är drickvänlig redan nu men ändå inte väcker ha-begäret? Alla 6 flaskor ikväll var mer eller mindre bra med några toppar och några bottnar. Frukten finns där, tanninerna likaså och alkoholen var smidigt inbäddad och märktes inte speciellt mycket. Kanske blir man alkoholblind när det bara är hög alkoholhalt man sitter och provar?

Men är det något vin som kommer bli bättre med åren? Är det något vin som faktiskt behöver ligga i källaren några år för att bli bättre?

Bättre är ett svårt ord att definiera när det endast gäller individuell smak och tycke. Men för ~300 kr köper jag inte bara ett vin, jag köper även lagringspotential och efter ikväll kan jag helt ärligt inte svara på om Ch9 behöver lagras eller om de blir bättre med lagring. Men för halva priset kan jag hitta lika bra eller bättre drickvänliga viner.

lördag 2 oktober 2010

2004 Sergio Gomba Barolo Boschetti

Rotade lite i beställningssortimentet och hittade en Barolo för förhållandevis billig peng, 216:-. Vinet kommer från en liten producent, Sergio Gomba, à 11 hektar strax utanför byn Barolo. Druvorna till vinet är plockade på 350-400 meters höjd i sydsydvästläge, eller 'Sori della sera' på italienska och kvällssol rakt översatt.




2004 Sergio Gomba Barolo Boschetti får lufta några timmar i flaska innan upphällning. Första intrycken doftmässigt är mycket frukt, russin, parfym och alkohol (14%) men även men även en släng av mognad i något jag närmast kan beskriva som läder. Smaken är till en början direkt jämförbar med dofterna där mycket russin kommer fram. Alkoholen och syrorna är rätt aggressiva till en början men lättar allt eftersom. Tanninerna känns fortfarande lite unga och grova.

Vi drack vinet över två kvällar och det fanns inga bekymmer med att korka igen flaskan och dricka upp resterna dagen efter. Doften och smaken var i princip den samma även andra kvällen. Alkoholen hade gjort en liten comeback men försvann lika kvickt när man hällde upp igen.

Summerat var det ett väldigt gott vin som hade två sidor, en ungdomlig och oslipad de första glasen och därefter en mer lugn och balanserad efter några timmar i öppnad flaska.

Rekommenderas. Glöm ej att karaffera!

måndag 27 september 2010

2001 Produttori del Barbaresco Rio Sordo Riserva

Ytterligare ett av dessa många fyndviner från Philipson Wine står på bordet. Fynd måste man ändå klassa det som när det lyckas leverera så pass mycket nu efter 9 år men ändå har så långt kvar innan det är färdiglagrat och då för det i sammanhanget låga priset ~180 kr. Samma vin fast 05orna dök upp på Systemet för 340 kr...




Hur som haver är vinet ljust genomskinligt med tydlig mogen brun färg. Munkänslan ger till en början en frisk kraftfull syra med tanniner som riktigt torkar ut gomen. Rikligt med frukt både till doft och smak tar udden av syrorna och gör vinet (Efter en stunds luftning) väldigt tillgängligt och drickvänligt. Det ger till en början direkt vid karaffering ett ungt och oborstat intryck. Kan tilläggas att vinet gjorde sig rättvist först efter ca 2 timmar i uppkorkat tillstånd. Den sista sippen i det sista glaset var det klart godaste vilket bäddar för en bra/lång framtid i källaren.

Passade ypperligt till en vitlöksspäckad lammstek med tillhörande sallad innehållande portvinsmarinerad trattkantarell, västerbottenost, haricot verts, sparris och lingondressing.

Slänger in receptet på lingondressingen:

1 dl lingon
3 msk olivolja
1 msk vatten
1-2 msk portvin (Vi använde Allesverloren Fine Old Vintage)
2 msk timjan
Salt och vitpeppar

Rör om och strö över salladen.

onsdag 1 september 2010

Munskänkarna provar septembernyheter

Munskänkarna lyckades med att plocka ihop 10+3 ok till suveräna viner i ett annars medelmåttigt och halvtråkigt nyhetsläpp. Här nedan kommer till en början endast vilka viner som det bjöds på och ett antal bilder. Korta provningsnoteringar kommer närmaste dagarna.

Vita:

2009 René Muré Signature Gentil (84)


2007 Rully Premier Cru Les Cloux Domaine Jaeger-Defaix (86)

2009 Cloudy Bay Sauvignon Blanc (83)


2006 Cloudy Bay Te Koko Sauvignon Blanc (88)


Röda:


2007 Montefalco Rosso Arnaldo Caprai (85)

2006 Cumaro Conero Riserva Umani Ronchi (84)


2007 Craggy Range Te Kahu (93)




2007 Chateau La Tour Carnet Haut-Medoc (87)



2006 Torbreck The Steading Torbreck Vintners Barossa Valley (89+)




2007 Domaine de Villeneuve Vielles Vignes Chateauneuf-du-Pape (89)



Bonus:


2006 Renato Ratti Barolo Marcenasco (92)

2006 Renato Ratti Barolo Conca (89)


2006 Renato Ratti Barolo Roche (90+)


måndag 23 augusti 2010

Sommarens viner

Här kommer ett litet urval av de viner som provats under sommaren!

2006 Renato Ratti Barolo Marcenasco
En sågad Barolo som i min ögon är bland det godaste jag någon druckit. Tillgängligt, kraftfullt, coca-colan i slutet är imponerande att hitta men är suveränt god enligt mig. Strunt samma i hur det ska vara. För mig är det perfekt. Kan säkerligen lagras i 5 år utan att den blir sämre. Import Philipson Wine. (92)



2006 Produttori del Barbaresco Barbaresco

Om Rattin var höstig och murrig till stilen är denna mer lättsam och enkel. Kraftfulla tanniner som vittnar om bra lagringspotential. Frisk syra och med en lång eftersmak. Import Philipson Wine. (91)



2007 Salmon Run Pinot Noir

En Pinot Noir från New York som inte rosades under kvällen den dracks. Ska tilläggas att den dracks i sällskap med båda vinerna här ovan och kanske inte fick en riktig chans. Men oavsett kväll var detta ett alldeles för tunt och intetsägande vin. (83)



2007 Xavier Chateauneuf-du-Pape

En ch9 från Systemets standardsortiment. Kraftfull som sig bör, inte speciellt mycket alkohol märks av, oväntat tillgänglig och snäll ch9. Vansinnigt god då jag inte är ett fan av alkoholstinna grenachemonster. Här fick jag frukt, kraft, behagliga tanniner och en lagom eftersmak i samma paket. (91)


fredag 23 juli 2010

2007 Smoking Loon Cabernet Sauvignon

Nya tider nya grepp. Slut på de långa utläggningarna som ändå ingen läser. Vinbloggarna har på många håll slutat fokusera på vinet och istället börjat fokusera på en massa snack om humör, väderomslag, godtycklig poängsättning (88-90) samt en hel del annat fullständigt värdelöst vetande. Jag är själv medskyldig :-)

Så här kommer en kortfattad sammanfattning utan synonymordboken (Mineral kommer inte beskrivas som en våtdaggig kiselsten funnen på en klippa på Österlen en dag med en lätt sydlig vindpust...):

Ursprung: USA, Kalifornien
Årgång: 2007
Druva: Cabernet SauvignonAlkoholhalt: 13.5%
Producent: Don Sebastiani & Sons
Pris Systembolaget: 110:-
Artikelnr: 88746

Färg:
Mörk djupröd.

Doft:
Mycket frukt, mörka bär, lagom med ekton och kanel.

Smak:
Snälla tanniner, hyfsat lång eftersmak med lite krydda på slutet, körsbär och jordgubbar.


måndag 14 juni 2010

1994 Domaine Bourillon Dorléans Vouvray Sec

En majnyhet från Vouvray fångade min nyfikenhet. Till en början lockade samma vin från 1969 mer men efter lite blogg/artikelläsande framgick det tydligt, och föga förvånande, att kvaliteten var ojämn. Flaskvariationerna var tydligen påtagliga och för 300:- flaskan kändes det inte försvarbart för min del att köpa en flaska på chans. Istället blev det alltså årgång 1994 som inhandlades. Jag har i en tidigare bloggpost druckit ett vin från samma producent. Mer om det vinet kan ni läsa om här.



Smått nervös för uppkorkningen var jag men med en försiktig touch gick det ändå bra till slut. Korken var allt annat än fin. Kraftigt sliten, med tydliga spår av mögel och vinsten. Inte alls den start man önskade sig. Vilken ågren att stå inför det faktum att vinet är kaputt och värdelöst när man endast har en flaska att prova. Riktigt så illa slutade inte historian idag. Vinet vid upphällning visade upp tydliga mognadsdrag färgmässigt med sin mörkt guldgula färg. Koncentrerat kiss som någon så fint uttryckte det.
Vinet var slutet till en början. Ska påpekas att vinet vid upphällning var kylskåpskallt och behövde en stund för att nysta upp knutarna. Allt eftersom graderna steg kunde vi bocka av nötig doft i form av rostade mandlar, vanilj, päron, lime och en släng av kattpiss. Just lime är ledordet ikväll.
Smaken domineras av en kraftfull citruschock, en syrlig och nästintill sur käftsmäll är det första som dyker upp. Dock efter ett par klunkar en väldigt angenäm och uppfriskande munkänsla som blandas ut med honung och några lätta petroleumpuffar.

Passar ej som fristående dryck om man inte uppskattar en intensiv fruktsyra som riktigt biter tag i kinderna. Till en gräddig rätt som tog udden av de värsta syrorna passade den dock perfekt (88).