Munskänkarna provar Châteauneuf-du-Pape 2007

"Most bang for the bucks" är slogan för kvällens temaprovning hos Munskänkarna Stockholm.

Vinerna som ställs upp är de viner som ingick i Munskänkarnas vinpaket 2010. Provningsledare Ulf Svahn.

Synonymt för årgång 07 när det kommer till Ch9 är frukt. Frukten dominerar kraftigt i alla 6 glas ikväll även om den framträder på lite olika sätt.

2007 Domaine la Barroche Cuvée Terroir

2007 Domaine des Senechaux

2007 Domaine Vieux Telegraphe Telegramme

2007 Le Vieux Donjon

2007 Domaine de Marcoux

2007 Domaine Bois de Boursan

Frågeställningen "Vilken typ av vin är du ute efter när du ska dricka Ch9?" väcktes under provningen. Svaret för mig är enkelt. Jag är inte ute efter något annat än att hitta det godaste vinet och det som ger mig mest för stunden. Om det är typiskt för Ch9 rent generellt, typiskt för en specifik årgång eller druvsammansättning spelar ingen roll.

Vad är godast just här och just nu?

Svaret på den frågan ikväll är 2007 Domaine Bois de Boursan. En högst atypisk Ch9 baserat på de 6-7 övriga Ch9 jag druckit. Vinet är lagrat 18 månader på ölfat från Alsace och ger förutom en tydlig släng av öl även en hel del intryck av stall, unken källare, höst och urin. Dunkel doft och dunkel smak med mycket frukt. Må så vara att den inte faller in i facket typisk och klassisk Ch9, men gott var det!

Kvällens besvikelse var Domaine la Barroche Cuvée Terroir. Tanig och intetsägande doft samt smak. Efter en stunds luftande är det en kraftig lakritsdoft som träder fram. Försvann dock lika snabbt som det dök upp. Ungefär som med allt annat med här vinet.

Kvällens tankeställare: Är det värt att lägga 250 - 350 kr för en flaska vin som är drickvänlig redan nu men ändå inte väcker ha-begäret? Alla 6 flaskor ikväll var mer eller mindre bra med några toppar och några bottnar. Frukten finns där, tanninerna likaså och alkoholen var smidigt inbäddad och märktes inte speciellt mycket. Kanske blir man alkoholblind när det bara är hög alkoholhalt man sitter och provar?

Men är det något vin som kommer bli bättre med åren? Är det något vin som faktiskt behöver ligga i källaren några år för att bli bättre?

Bättre är ett svårt ord att definiera när det endast gäller individuell smak och tycke. Men för ~300 kr köper jag inte bara ett vin, jag köper även lagringspotential och efter ikväll kan jag helt ärligt inte svara på om Ch9 behöver lagras eller om de blir bättre med lagring. Men för halva priset kan jag hitta lika bra eller bättre drickvänliga viner.

Munskänkarna provar septembernyheter

Munskänkarna lyckades med att plocka ihop 10+3 ok till suveräna viner i ett annars medelmåttigt och halvtråkigt nyhetsläpp. Här nedan kommer till en början endast vilka viner som det bjöds på och ett antal bilder. Korta provningsnoteringar kommer närmaste dagarna.

Vita:

2009 René Muré Signature Gentil (84)

2007 Rully Premier Cru Les Cloux Domaine Jaeger-Defaix (86)

2009 Cloudy Bay Sauvignon Blanc (83)

2006 Cloudy Bay Te Koko Sauvignon Blanc (88)

Röda:

2007 Montefalco Rosso Arnaldo Caprai (85)

2006 Cumaro Conero Riserva Umani Ronchi (84)

2007 Craggy Range Te Kahu (93)



2007 Chateau La Tour Carnet Haut-Medoc (87)



2006 Torbreck The Steading Torbreck Vintners Barossa Valley (89+)



2007 Domaine de Villeneuve Vielles Vignes Chateauneuf-du-Pape (89)



Bonus:

2006 Renato Ratti Barolo Marcenasco (92)

2006 Renato Ratti Barolo Conca (89)


2006 Renato Ratti Barolo Roche (90+)

Sommarens viner

Här kommer ett litet urval av de viner som provats under sommaren!

2006 Renato Ratti Barolo Marcenasco
En sågad Barolo som i min ögon är bland det godaste jag någon druckit. Tillgängligt, kraftfullt, coca-colan i slutet är imponerande att hitta men är suveränt god enligt mig. Strunt samma i hur det ska vara. För mig är det perfekt. Kan säkerligen lagras i 5 år utan att den blir sämre. Import Philipson Wine. (92)



2006 Produttori del Barbaresco Barbaresco
Om Rattin var höstig och murrig till stilen är denna mer lättsam och enkel. Kraftfulla tanniner som vittnar om bra lagringspotential. Frisk syra och med en lång eftersmak. Import Philipson Wine. (91)



2007 Salmon Run Pinot Noir
En Pinot Noir från New York som inte rosades under kvällen den dracks. Ska tilläggas att den dracks i sällskap med båda vinerna här ovan och kanske inte fick en riktig chans. Men oavsett kväll var detta ett alldeles för tunt och intetsägande vin. (83)



2007 Xavier Chateauneuf-du-Pape
En ch9 från Systemets standardsortiment. Kraftfull som sig bör, inte speciellt mycket alkohol märks av, oväntat tillgänglig och snäll ch9. Vansinnigt god då jag inte är ett fan av alkoholstinna grenachemonster. Här fick jag frukt, kraft, behagliga tanniner och en lagom eftersmak i samma paket. (91)

2004 M. Chapoutier Châteauneuf du Pape

Ett vin inhandlat på Viking Line för snart ett år sedan. 04, ett aningens udda årtal då det senaste halvåret har dominerats av 070707...Vinet i sig är lite av ett mysterium, vilket även andra har fått erfara. Det finns i princip ingen information överhuvudtaget om det här vinet. The Châteauneuf-du-Pape Wine book ger lite matnyttigt om Michel Chapoutier - En av sönerna till Max Chapoutier som år 1977 lämnade över ruljansen till Michel och hans bror Marc. Michel införde biodynamik i alla led och stramade åt tyglarna när det gäller vinproduktionen där han bland annat slutade med överdriven filtrering av vinerna innan buteljering.



Vinet har en härligt tät brunröd färg. I glaset är det ingen supersuccé direkt då alkoholen gör sig kraftigt påmind med starka inslag av rökig whiskychock. I övrigt känns det mer som ett portvin med tydliga toner av russin och plommon och fat. Körsbär, hallon och lakrits lurar lite i vassen. Smaken påminner till stora delar om doften. Det är mycket fat, hallon, röda bär, russin och lakrits. Alkohol. Vinet är kraftfullt med en alkoholkick som skriker lagring! eller? Jag är inte helt säker på om just det här vinet kommer vakna till liv så mycket mer. Tanninerna finns där men är i princip redan nu fullt integrerade med smakintrycken och lämnar endast sitt visitkort och tackar för visat intresse. Ett välbyggt och lovande vin med en tanke och struktur som jag gärna hade provat en annan årgång av. Nu blev det lite för mycket alkohol. Lite för mycket helt enkelt (87).

Munskänkarna Februari 2010

Nu är man åter kommen till hemmets lugna vrå. Långt bort från pälstanterna på Östermalm...

Så hur var då februariprovningen?

Utan omsvep den sämsta provningen jag har varit på - alla kategorier. Det bjöds på 12 viner istället för normala 10 + 2 där de två sista kostar lite extra. I det här fallet blev bonusvinerna en 07:a Bourgogne Blanc Domaine Remi Jobard 189:- och 00:a Chablis Premier Cru Mont De Milieu La Chablisienne 215:-. Jag tänker inte ens gå in på de vita. De var i mångt och mycket odrickbara, billiga boxviner och det var många bordsgrannar som helt enkelt tippade i de fyra första glasen i slattglaset. Underkänt.

Jag hoppar över de flesta röda då de även hamnade i slattglaset efter första sippen. Vid det här laget var jag nära att gå därifrån. Men för tusan, man har ju betalat 250:- och för det vill man i alla fall dricka det som bjuds.

Det nionde och helt klart det bästa vinet för kvällen får fortfarande mig att rysa av välbehag - 2007 Gevrey-Chambertin Les Crais Camille Giroud. En ung Bourgogne med bra lagringsmöjligheter. Väldigt druvtypiskt och man såg redan i glaset vart det barkade ursprungsmässigt. En fin längd med goda syror stabiliserar väl intrycken av fat, choklad, kryddmix, röda bär och fruktig touch (91).

En annan högklassare, även det dyraste vinet för kvällen var 2002 Château Destieux Saint-Emilion Grand Cru 398:-. En relativt ung Bordeaux med mogna inslag där jordighet dominerar framför en aningen distansierad stallkänsla. Härliga trätoner som attackerar tillsammans med fikon/plommon. Rena och fina syror avslutar jobbet. Ett riktigt sjysst vin! (92).

En högoddsare, i den meningen att alla förväntade sig att få prova på detta ikväll var - 2007 Bosquet des Papes Cuvée Tradition Chateauneuf-du-Pape 245:-. Initialt en spritig och inte helt angenäm doft men som sakteligen övergick till en drickvänlig och tillgänglig C9dP. Ursprungstypisk ut i fingerspetsarna och en härlig syra med ett kryddigt och nästan eldigt avslut. Innan dess får vi ta del av plommon, mogna nypon och en massa örter.

Övriga viner kommer här utan inbördes ordning.

2004 Château Lamargue Grande Réserve Costiéres de Nimes 199:- (89p)
2007 Meandro Quinta do Vale Meao, Douro 159:- (75p)
2006 Bardou Saint Chinian Laurent Miquel 179:- (77p)
2007 Mercurey Vignes de Domaine Louis Max 129:- (72p)
2007 Côtes du Jura Poulsard Frutiere Vinicole d'Arbois 85:- (55p)...odrickbart/katastrofalt.
2000 Chablis Premier Cru Mont de Milieu La Chablisienne 215:- (82p)
2007 Bourgogne Blanc Domaine Remi Jobard 189:- (80p)
2007 Sibylle Kuntz Riesling Gold-Quadrat Mosel 199:- (78p)
2007 Wintrange Felsberg Riesling Grand Premier Cru, Schumacher-Knepper 83:- (60p)

Das war alles! Nästa gång det bär av till Munskänkarna för mig blir det Piemonte stationsprovning.

2007 Cuvée du Vatican Côtes-du-Rhône Villages

Jag har av någon anledning inte provat på detta blogg-haussade vin förrän nu. Så här i efterhand kan jag inte förstå hur jag tänkt när jag "ratat" denna underbara flaska vin och istället valt annat skräp. För om man ska jämföra vin och VIN utöver smakintryck och doftsensationer bör även priset ha en viss betydelse, och då är det inte många viner det senaste åren som når upp i samma nivå som detta. Här har vi alltså ett vin som kostar 109:- flaskan men som smakmässigt lika gärna kunnat kosta 200+. Det finns ett djup och en kärlek som jag inte hittat i så många andra viner och därför är jag tacksam för att Bristly gett oss vanliga svenssons möjligheten att få njuta av detta elixir. Jag blev så till mig att jag idag gick och köpte en låda á 6 flaskor till...får se hur länge tredje batchen av vatikanen räcker! Jag tänkte inte gå in på så mycket teknikaliteter utan ger bara ett snabbt sammandrag...


2007 Cuvée du Vatican Côtes-du-Rhône Villages är Karine Diffontys skötebarn. Hon får plocka sina druvor lite utanför Chateauneuf i Côtes-du-Rhône-byarna Sablet och Puyméras. Hennes make Jean-Marc kör det tyngre gardet i form av exempelvis deras Chateauneuf-du-Pape Reserve Sixtine som kanske kommer på en bloggpost i framtiden.

Doften är sexig och inbjudande, den är druvtypisk och det känns långa vägar att det är 80% grenache inblandat. Vi överöses med en mix av örter, hallon och något jag bara kan likna med "Salt och blandat"-godispåse (De fruktiga rackarna...) och en lätt rökig whiskyton.
I munnen är det fräscht, kraftfullt men ändå slankt och smidigt. Det finns örter här också, vi har en fin syra som kickar igång smaklökarna och bjuder upp till dans och kompletterar maten perfekt. Vinet är som en mjuk våg i gommen och man kan inte sluta förundras över hur bra det här vinet är (91+).

PS. Passa på att beställa en ny laddning, batch 3 lär inte räcka för evigt!.DS