lördag 19 december 2009

2009 Maison Coquard Beaujolais Villages Nouveau

Ska vi kalla det årets PR-vin, 2009 Beaujolais Villages Nouveau. Varje år tävlar ett antal vingårdar om att vara först med att producera vin av årets druvor. Vinet får börja säljas från och med den tredje torsdagen i november.

Det är med tveksamhet jag plockar ner en flaska i min korg på väg mot kassan. Men varför inte, det kan vara kul att prova ett av det mest haussade, PR-mässigt haussade vin ska tilläggas, och bilda sin egna uppfattning. Rent allmänt är det ett vanligt missförstånd att tro att detta snabbjästa vin utan fatlagring är det enda detta distrikt i Bourgogne producerar. De senaste åren har dock de övriga Beaujolais-vinerna fått en välförtjänt uppsving och därmed tagit udden av haussen för Beaujolais Noveau.


2009 Beaujolais Villages Nouveau (75:-)
Måste villigt erkänna att den första känslan när jag korkar upp flaskan är: "Vad tusan har jag köpt?" och den känslan håller i sig hela vägen till sista droppen är uppdrucken. Vinet visar upp en väldigt kraftig skumbananskänsla både i smak och doft och den är så pass dominant att den inte riktigt släpper genom något annat. Kan jämföras med att sitta och sippa på en sjysst flaska vin och samtidigt äta skumbananer. Inget man gör i första taget med andra ord...Men bakom skumbananerna döljer sig en viss friskhet och gnutta strävhet på tungan och vinet ger lite hintar om blåbär och hallon.

Men nej, det är alldeles för svårt att sätta ord på detta vin. Det är förvånande och en rejäl gåta att detta vin kan passera Systemmonopolets kvalitetskontroll...Möjligtvis en kul grej att prova en gång, men inte mer än så (73).

måndag 14 december 2009

2007 Fontanafredda Langhe Nebbiolo


2007 Langhe Nebbiolo Fontanafredda (99:-)
, lillebror till den elegantare Barolo Serralunga d'Alba. Även fast jag sitter och sippar på ett andrahandsvin känns det ändå som jag har hittat rätt. Rakt ur flaskan strömmar det ut komplexa toner av tobak, choklad, plommon, mörk källarjord och lite blyerts. Jag dras tillbaka till barndomen när man under enstaka svaga tillfällen i sitt liv provsmakade ett par gruskorn från sandlådan direkt efter ett tungt sommarregn eller att man för en kort stund vågade gå ner i jordkällaren på landet och leta efter bortsparkade fotbollar.


I munnen är det en tydlig, väldigt tydlig, ekkänsla direkt på första klunken och den första känslan sitter i resten av flaskan. Utöver ek får vi även bekanta oss med en del lakrits, läder, stall, choklad, mörka bär och en rätt lagom slutfinish. Inget överdådigt men ändå en hint om att det finns potential i vinet. Ett gott, komplext och smakrikt budgetvin som kan klassas som relativt lättdrucket och prisvärt (84p).

fredag 11 december 2009

2005 Château Condom Cuvée Delph

Château Condom grundades år 1690 i appellationen Côtes du Duras i sydvästra Frankrike. Vinet görs på endast Merlot-druvor och efter jäsning och skalmaceration i ståltankar, med överpumpning av musten två gånger per dag väntar ett 18 månader långt viloläge på fransk ek.

Ett vin som introducerades till det svenska folket via Systembolagets decembersläpp -09 och säkerligen har väckt ett och annat skratt hemma i stugorna. Men varför döma av namnet, det är innehållet vi är ute efter...


2005 Château Condom Cuvée Delph (114 :-) öppnar med en stängd nos och bjuder inte riktigt upp till dans. Jag får en känsla av jäst och yllekofta. Det dröjer några timmar innan det släpper loss sitt register. Under hela kvällen har vi dock en känsla över att vinet inte levererar någon större doftsensation. Det dras konstant mot kaffe, tobak och mörka mörka bär och ett uns av stall någonstans i bakgrunden. I munnen däremot visar det upp en bred och balanserad bas och en relativt stram känsla på tungan med toner av choklad, lakrits, mörka bär, tobak, örter och en del russin.

Vinet växer under kvällen och jag drivs av en känsla att vinet kan bättre och att jag inte riktigt var på hugget ikväll. Ska tilläggas att det bjöds på kalvytterfilé bombad av timjan och rosmarin serverat med potatisgratäng till vinet i hopp om att kryddningen skulle locka fram mer örtiga toner, men där gick jag bet.

Jag avvaktar med fortsatt drickande och sparar de återstående flaskorna till nästkommande vintrar (86p).