Munskänkarna provar Mosel

Munskänkarna ställer med hjälp av Stig Toftling fram 8 rieslingviner från Mosel. Det bjuds på Grosses Gewächs, Kabinett, Spätlese, Auslese och Beerenauslese. Mums med andra ord. Efter en bra genomgång av Mosel och allt man vill veta traskade vi så småningom in på vinerna.

2008 Weingut Clemens Busch Pündericher Marienberg Riesling Grosses Gewächs
Doften är relativt sluten och svag. Mineralitet lyser genom men lämnar inga bestående intryck hos mig. Smakmässigt dominerar grapefrukt och blodgrape med en tydlig beska. Lite störande blev beskan till slut och vinet utses till kvällens bottennapp.

2008 Weingut Van Volxem Scharzhofberger Riesling Grosses Gewächs
Kraftfullare än vin 1. Petroleum finns där i bakgrunden och likaså våt sten. I munnen är det oljigt, en viss beska finns med i bilden och gula solmogna äpplen ger det starkaste intrycket.

2008 Weingut Egon Müller Scharzhofberger Riesling Kabinett
Det ljusaste av vinerna ikväll. Mycket citrus med hög mineralitet dominerar de första intrycken i munnen. Det är friskt med en tydlig skillnad i alkoholhalt jämfört med de två tidigare vinerna. Doften får mig att tänka på sommaren med båtmotor, bensinångor och skitig olja. Rätt trevligt faktiskt.

2008 Weingut Fritz Haag Brauneberger Juffer Riesling Spätlese
Måste missat i mina anteckningar här så det blir kortfattat. Citrus och mycket tropiska inslag i doften. Alkoholen känns obefintlig och sötman är stark. Det är lent i gomen med en svag mineralitet.

2007 Weingut J. J. Prüm Wehlener Sonnenuhr Riesling Spätlese
Kan vara den minst inbjudande doften jag stött på i ett vin som kostar mer än 100:-. Dragen är tydligt åt kattpiss och kloak. Tankarna vandrade åt Sauvignon Blanc men det vore nästan en svordom att säga högt. Smakmässigt är det desto trevligare. Fylligt, friskt med en liten beska.

2003 Weingut Reinhold Haart Piesporter Goldtröpfchen Riesling Auslese
Doften är inbjudande med honung och tropiska frukter. Det finns en hint av terpentin eller lösningsmedel som är svår att sätta fingret på. Smakmässigt är ananas det första som dyker upp men den underbart långa eftersmaken bjuder på godis och en grym karamellkänsla. En klar kandidat till kvällens bästa vin.


1971 Friedrich Wilhelm Gymnasium Graacher Domprobst Riesling Auslese
Färgen är förvånande nog inte moget mörkgul utan ljus och fullt jämförbar med de yngre vinerna i dagens uppställning. Etiketten är tejpad och man kan inte låta bli att tänka på den stackare som suttit och tejpat alla flaskor för 34 år sedan. Mognadsgraden märks desto tydligare i doften som bjuder på starka inslag av rök, cognac, tjära, petroleum och fiskrens. Smakmässigt är det oväntat friskt, nästintill en torr känsla i munnen. Jag har ingen erfarenhet av äldre viner, men kan det under åren ske en reduktion av restsocker som lockar fram den friskare känslan?


1976 Weingut Schwaab-Kiebel Erdener Treppchen Riesling Beerenauslese
Mörkt gyllengul till färgen vittnar om sina år i flaskan. Doften är något lugnare men det finns rökiga toner, läder och cognac här också. Smaken är len, tät som drar åt det oljiga hållet. Sötman är konstant närvarande och ibland till det negativa då man nästan storknar. Finaste etiketten ikväll.


En trevlig genomgång med bra viner rakt genom. En del föll mig mindre i smaken och andra var riktiga klassviner. Kul att få prova på långlivad Mosel och jämföra dem mot yngre förmågor och kunna bilda sig en uppfattning om lagringspotentialen.

2003 Marqués de Murrieta Ygay Reserva

2003 Marqués de Murrieta Ygay Reserva är brunröd tegelfärgad, tät och härlig i glaset. Utvecklad och komplex till doft. Jordkällare, mörk choklad, ekfat och plommon bidrar till det positiva. Bränt kaffe och kaffesump samt en odefinierbar doft som är både matt och unken (dörrmatta?) drar ner helheten. Avslutningen är medellång och kryddig till en början men som med timmarna blir allt kortare och mer avrundad och intetsägande.

Helt klart är det ett trevligt vin som passar bra till mat som hjälper till att lyfta fram de bra egenskaperna. Utan mat och med fler timmar i glaset föll det dock lite i glömska och tappade både struktur och smakintryck. Jag blev lite uttråkad och förväntade mig mer (82).

En tur till Piemonte med Munskänkarna

En så här i efterhand förvirrande uppdelning av viner blev det idag. Idag hade jag hoppats få prova Barolo vs. Barolo, Barbaresco vs. Barbaresco, Langhe Nebbiolo vs ... ja ni förstår. Istället körde Munskänkarna en druva vs druva vilket är nog intressant men kanske inte det jag hoppats på.

Det var lite dåligt på anteckningsfronten idag så det blir inga utförligare beskrivningar på vinerna men håll till godo.

Beklagar de dåliga bilderna.

1. 2008 Ceretto Langhe Arneis Blange 199:- (BS 83207)

Arneis är en druva jag aldrig provat förr, likväl som jag aldrig provat ett vitt vin från Piemonte. Doften är tät och sluten. Starkt parfymerad men inte för den sakens skull påträngande. Angenäm att dricka men inget jag skulle lägga pengarna på. (82)

2. 2008 Michele Chiarlo Gavi 145:- (BS 72477)

Cortese är ytterligare en ny druva och ytterligare ett stängt och slutet vin i doften. Jag var där för att dricka rödvin och tappade väl orienteringen under de två vita ingångsvinerna. Så tyvärr är det bristfällig information om dessa. Kommentera gärna om ni har några tankar.

3. 2007 Grignolino d'Asti 121:-(BS 74884)

En näst intill oxiderad doft med sur framtoning. Munskänkarnas "upphällare" för kvällen hade olika åsikter om det verkligen var korkat eller inte men efter ett flertal flaskor kom de överens om att vinet ska lukta oxiderat. Inte en helt publikfriande inledning alltså men småtrevlig och fullt drickbart. Friskt, lingon i gränslandet mogna/omogna, gröna äpplen och vinet känns ungt (83).

4. 2007 Vajra Dolcetto d'Alba 136:- (BS 73278)

Provningens sämsta vin. Metallisk doft och en sur smak som inte gav mersmak. (76)

5. 2008 Briccotondo Barbera 75:- (2273)

Ett otroligt fynd från Fontanafredda och faktiskt det vin som imponerar mest idag om man ser till prisvärdhet. 75:- är ett otroligt kap och för denna ringa summa får man ett kraftfullt och lättdrucket vin som de allra flesta middagsgäster skulle uppskatta. Faller lite i lä när man dricker parallellt med nummer 6. Har en tendens till att tappa det djup som finns och istället bidra med än mer syra som kan bli lite okontrollerad. Som separat dryck klarar det sig dock alldeles utmärkt. (85)

6. 2007 Barbera d'Alba Ciabot della Luna 229.- (95659)

Fin ekig känsla med lagringsmöjligheter på några år. Tar udden av av vin nr 5. och visar upp en fin struktur och livliga tanniner (87).

7. 2004 Eremo 93:- (42361)

Ytterligare ett vin från Fontanafredda. Lakritstoner med lite syra. Gott och fullt jämförbart med Pio Cesare Nebbiolo. Har en tendens till att bli lite slätstruken vid parallell provning där den tappar lite av frukten och ökar istället andelen syrliga röda frukter som biter ifrån rätt ordentligt. (86).

8. 2006 Pio Cesare Nebbiolo 119:- (7306)

Ett nebbiolovin som anses vara lite av standard i systembolagets sortiment. Det levererar det man kan förvänta sig. Drickvänlighet, en given succé hos de allra flesta vindrickande svenssons. Ett bra vin som gott och väl kvalificerar sig som "Husets vin" hemma hos mig (85).

9. 2003 Barbaresco Voghera 219:- (2339)

Dagens höjdare. Mycket frukt, tobak, balanserad fruktsyra och lite lakrits. En tillgänglig och drickvänlig Barbaresco som klår den tillfälliga Livio Pavese Barbaresco. Vogheran är fylligare, mer komplex och ger mer för pengarna (90+).



10. 2005 Renato Ratti Barolo Rocche 593:- (95277)

Stor, komplex och härligt inbjudande doft. En doft man kan nöja sig med att lukta på en hel kväll. Och det är väl tyvärr där det stannar också. Det må vara en bra Barolo men den är i nuläget alldeles för ung för att kunna utvärderas. Denna bör ligga i 6-7 år innan den ens ska komma på tal att korkas upp. Smakmässigt är den stram och kärv. Sandpapper och ett rent dörrstopp när det kommer till öppenhet och smakmässig sensation. Ingen tvekan om att det i framtiden säkerligen lugnar ner sig och och ger den njutning den är avsedd för. Men för mig är det inte ett alternativ att köpa ett vin för 600:- utan vetskap om hur den är om 10 år. Poängsättning känns överflödig men 82p för smak, 94p för den underbara doften och sen potentialen? 90? 96? Vem vet.

11. Asti Cinzano 75:- (7711)

Ett standardmousserande som kanske inte var den avslutning man hade kunnat hoppas på. Men visst, det satt fint som munskölj efter de övriga vinerna. En klassiker som inte är någon större favorit hos mig.

På plats kom jag inte på vad det andra Asti-mousserande vinet hette. Det jag hellre hade haft som munskölj: Asti Martini heter det! Torrare och inte fullt lika sötsliskigt.